1. Beskriv och förklara hur ditt bemötande och undersökning av en patient i 3-års åldern ser ut. Hur skiljer det sig från en patient i 8-års åldern?

Jag låter barnet sitta hos en förälder eller annan vuxen som barnet känner sig trygg med. Om situationen inte är kritisk så är jag lite avvaktande innan jag får fram till barnet så att hen ska hinna vänja sig med att jag är där, eftersom att barn i denna ålder är misstänksamma mot främlingar. Jag pratar med mjuk och lugn röst för att inge lugn och trygghet. Barn i denna ålder har en livlig fantasi och jag försöker hitta något som hen tycker om att prata om under tiden som jag undersöker, det kan till exempel vara dockor eller bilar. När jag är framme hos barnet och ska undersöka så ser jag till att ha varma händer och jag börjar min undersökning med att förklara vad jag ska göra och går sedan tå till huvud. Om barnet visar rädsla eller oro inför vad jag ska göra så använder jag mig utav den vuxna som barnet sitter med. Till exempel att sätta en saturationsklämma på förälderns finger innan barnets och kan på detta vis visa att det inte är farligt eller gör ont. Jag sätter mig ned så att jag är på samma höjd nivå som barnet. Jag ger information till den vuxna och bekräftar och berömmer barnet. Till exempel säger jag att det är okej att vara ledsen och att hen är duktig. Det kan vara svårt att tolka barnets signaler då hen inte har ett helt utvecklat språk så jag kan ta hjälp av föräldrarna där. Smärta bedömer jag med betéendeskala eftersom barnet har svårt att förklara.

Om barnet hade varit åtta år så ger jag mer information även direkt till barnet om vad som hänt i kroppen och varför jag ska göra undersökningar. Jag tänker fortfarande på att den vuxna är en mycket viktig trygghet för barnet och separerar dem inte. Men föräldern kan kanske åka framme i passagerarsätet med min kollega i ambulansen. Jag förklarar för barnet att föräldern är med i bilen och hela tiden kommer att finnas nära. Jag lyssnar till vad barnet har att säga och bekräftar barnets upplevelse och pratar direkt till barnet. I denna ålder förstår barnet mer och är ofta samarbetsvilliga om de får god information om varför undersökningar görs. De förstår att jag är där för att hjälpa. Även här börjar jag min undersökning med förklaring om vad jag skall göra och från tå till huvud. Smärta bedömer jag med NRS eller VAS eftersom att barnet är stort nog att kunna visualisera eller skatta sin smärta.

2.Beskriv och redogör för hur dit behov av ytterligare kunskap ser ut och hur du fortlöpande ska utveckla din kompetens i framtiden. Beskriv med utgångspunkt från din roll som specialistsjuksköterska.

Som specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård har jag ett ansvar om att ständigt hålla mig uppdaterad inom senaste forskningen inom evidensen. Jag kan aldrig luta mig tillbaka och tro att jag kan allt och är färdiglärd. Vården utvecklas ständigt. Genom att utbilda mig till specialist har jag en bra grund att stå på men ju mer jag lär mig desto mer finns det att lära sig. När det handlar om pediatrisk vård gäller det att hålla sig ajour för att hänga med i utvecklingen och att hålla denna kunskap vid liv eftersom det är så pass få barn vi vårdar i ambulansen. Som specialistsjuksköterska vet jag vilket enormt utbud det finns för kompetensutveckling samt att via sin arbetsplats få gå på utbildningsdagar så som många olika bokstavskurser. För att fortsätta mig lära ska jag ta varje tillfälle min arbetsplats ger mig, hospitera på olika avdelningar för att lära mig om exempelvis pedriatrisk vård, att efter varje påfrestande larm reflektera med min kollega i bilen och eller kollegor på stationen. Det är också viktigt att våga fråga och att visa sig sårbar.

3.Du träffar en 8-månaders flicka som haft upprepade diarréer och kräkningar. Varför kan vätskebalansen lätt rubbas hos barn? Motivera ditt svar!

Ju yngre barnet är desto känsligare för vätskeförluster. Ett barns kropp består av en högre procentuell halt av vätska i förhållande till sin storlek jämfört med en vuxen kropp. Barn har en större vätskeomsättning än vuxna eftersom de har en större hudyta i förhållande till kroppsstorlek och de förlorar då mer vätska genom huden t.ex. vid feber. Eftersom barn njurar inte är färdigutvecklade har de svårare att spara på vatten och elektrolyter vid sjukdomstillstånd vilket påverkar vätskebalansen.

4.Barnet har kommit ut, hal och blodig. Beskriv och förklara:

1.Vilka är din åtgärder de närmsta minuterna om barnet mår bra?

2.Hur bedömer du barnet?

1. Jag noterar födelsetid. Jag håller barnet i dränageläge och froterar det torrt. Jag torkar rent näsa och mun. Jag lägger barnet på mamman med hud till hud. Jag sätter på en mössa och håller barnet varmt med hjälp av handukar eller filtar, höjer temperaturen i vårdarhytten. Jag avvaktar med avnavling eftersom det är viktigt att barnet får blodet från placenta i sig.
2. Jag bedömer barnet efter APGAR efter 1, 5 och 10 minuter. APGAR innefattar hjärtfrekvens, andning, hudfärg, muskeltonus och retbarhet. Detta gör jag genom att SE, LYSSNA, KÄNN. APGAR ger poäng 0-10. 10 betyder att barnet mår riktigt bra. 0-6 är lågt och barnet är kritiskt.

5.Även om de flesta förlossningar som sker prehospitalt förlöper komplikationsfritt så finns det risker vi behöver kunna hantera. Beskriv och förklara vad du gör om:

1.Barnet kommer i sätesbjudning

2.Det förkommer navelsträngsprolaps

3.Barnet föds med navelsträngen så hårt lindad runt halsen att det inte går att lirka den över huvudet och barnet inte verkar kunna komma ut

4.Barnet kommer med huvudet först men fastnar vid axlarna, skulderdystoci

1. Om barnet kommer i säte och förlossningen bedöms ske på sjukhus så prioriterar jag snabb avtransport och förvarnar mottagande förlossningsenhet. Jag ber mamman att undvika att krysta. Vid värk ber jag henne att flämtandas och lägger henne med raka barn med knäna ihop. Om förlossningen är på gångs så är jag lugn för att lugna mamman och så förlöser jag. Jag ber mamman ställa sig på knä. Jag låter barnet komma själv och drar inte.
2. Vid navelsträngsprolaps placerar jag mamman i högt bäckenläge för att undvika att komprimera navelsträngen vilket skulle strypa barnets syretillförsel och bli ett livshotande tillstånd. Jag ger mamman syrgas. Ringer förlossningsavdelningen, eventuellt kan jag då få en ordination på Bricanyl.
3. Navelsträngen lossar jag när barnet är framfött. Barnet får syre vid navelsträngen.
4. Jag för in mitt pekfinger i slidan och känner runt barnet. Jag kan då föra in mitt finger i armhålan och hjälpa axeln ut. I nästa värk lyfter jag försiktigt huvudet uppåt så att nedre delen av barnet kommer ut.

6.Vad finns det för olika smärtskattningsverktyg för barn generellt? Beskriv och förklara två olika smärtskattningsverktyg.

FLACC, Wong-Baker Faces Scale, ALPS-NEO, VAS och NRS.

ALPS-NEO - en betéendeskala som används på för tidigt födda barn. Skalan ger poäng 0-10. Man bedömer barnets betéende genom att notera och poängsätta ansiktsuttryck, andningsmönster, extremitetstonus, hand och fotmotorisk och aktivitet. 0 poäng ingen smärta.

FLACC - Är även den en betéendeskala som kan användas på barn 0-3 år. Den är bra att använda vid nedsatt kommunikationsförmåga och passar därför bra även på äldre barn med svårigheter. Skalan ger 0-10 poäng och 0 är ingen smärta. Man bedömer ansiktsuttryck, benaktivitet, gråt och tröstbarhet.

7.Vilket typiskt andningsljud har barn om det rörde sig om krupp respektive astma?

Beskriv patofysiologisk orsak till respetive andningsljud uppstår.

Vid krupp skällande hosta, inspiratorisk stridor, heshet. På grund av övre luftvägsinfektion som ger svullnad i larynx och trakea, bronkerna kan även drabbas.

Vid astma ronki = visslande, pipande ljud. På grund av aktivering av en kronisk inflammation i de nedre luftvägarna. Leder till muskelspasm, slemhinnesvullnad och ökad slemproduktion. Patienten upplever att det är svårare att andas ut än in. Luftröret blir mycket trångt.

Läkemedelshantering för barn

HLR

Adrenalin 0,1mg/ml 0,1ml/kg iv

1,0ml/10kg

Anafylaxi

Adrenalin 1mg/ml 0,01ml/kg im

0,1ml/10kg

Andningsbesvär

Adrenalin 1mg/ml 0,05ml/kg inh

0,5ml/10kg

Kramp

Midazolam 5mg/ml 0,04ml/kg

MAD 0,4ml/10kg

Midazolam 1mg/ml 0,2ml/kg iv

2ml/10kg

Hypoglykemi

Glukos 300mg/ml 1ml/kg iv

10ml/10kg

Glukos 100mg/ml 3ml/kg iv

30ml/10kg

Dehydrering

Ringer-Acetat 10ml/kg iv

100ml/10kg

Smärta

Fentanyl 50 mikrogram/ml 0,03ml/kg MAD

0.3ml/10kg (Ger max 0,3ml per sprayning)

8.De har träffat en 5-årig frisk pojke som haft ett generaliserat krampanfall för första gången.

Vad är särskilt viktigt att rapportera till mottagande enhet vid avlämning (förutom vitalparametrar). Motivera även varför den informationen du vill ge är viktig.

Att det är en första gångskramp = alltså ingen känd EP

Att pojken är tidigare frisk och medicinfri

Om han fått i sig något läkemedel eller liknande: Kramp kan bero på intoxikation.

p-glukos: kan bero på ett avvikande blodsocker

Om det finns någon bakomliggande trauma mot skallen: Kramp kan bero på blödning i skallen.

Urin eller faecesavgång: Ger en uppfattning av krampens storlek

Hur har han mått tidigare under dagen, de senaste dagarna, ev huvudvärk, illamående, kräkning, feber, ätit och druckit bra? Kramp kan bero på elektrolytrubbning, tumör, eller feberkramp som beror på snabb höjning av kroppstemperatur.

Beskriver hur krampen såg ut och hur länge den varade.

Beskriver hur han var när krampen släppte, snabb återhämtning, feberkramp? Postikalt tillstånd, annan orsak?

11.Patientfall

Det är varm eftermiddag i juni, du och din kollega blir utlarmade till en villa. Information från larmet är "Barn ca 2 år bränt sig på hett vatten".

När ni anländer möter ni en orolig pappa som viser er in i badrummet där en kvinna sitter med ett naket barn, Ida, i duschen. Hon spolar kallt vatten på barnet som skriker och försöker slita sig loss. När du frågar vad som hänt så säger pappan att barnet lekt med vattenslangen och att det kommit hett vatten ur den. Han tillägger att det är konstigt då han själv installerat värmepannan i garaget och kopplingen till vattenslangen. När du tittar på Ida är hon röd på ryggen, ner över rumpan och låren, hon skriker och klänger på sin mamma. Det ser ut som om huden börjat lossna från underliggande vävnad. Du gör en snabb anamnes och får reda på att Ida är ett friskt barn utan några kända allergier, hon får inga läkemedel för närvarande.

Du gör en A-E och får följande värden:

A - Luftvägen är fri och opåverkad, gråter

B - Andas snabbt, svårlyssnade lungor, AF 40, Sat 97%

C - Snabba fylliga pulsar i överarmen, Puls 145
D - Vaken men otröstlig, drar sig undan din undersökning
E - Brännskada rygg, rumpa och lår. Röd med hudsläpp och blåsor. 35,7 i temp

1.Beskriv och förklara hur du väljer att handlägga detta ärende. Motivera även din beslut

1. Hur stor del av Ida är brännskadad? Räkna på ryggtavla , rumpa och lår ned till knävecken.
2. Vilken typ av brännskada med tanke på djup tror du Ida har fått. Motivera ditt svar.
3. Hur väljer du att transportera in Ida med tanke på att hon är ordentligt brännskadad på baksidan av kroppen?

1. Jag gör en snabb PAT-bedömning och bedömer redan där att hon är kritisk eftersom att hon är påverkad i cirkulation och uppträdande. Jag stänger direkt av det kalla vattnet för att förhindra hypotermi. Täcker henne med torra och rena lakan/handdukar. Ser till att hålla henne varm. Jag reflekterar lver om skadan utseende överensstämmer med vad pappan har berättat för mig om vad som har hänt. Jag har i åtanke att jämna och liksidiga brännskador på barn ofta kan vara ett resultat av barnmisshandel. Ida är för liten för att kunna ge mig några svar men tar upp min oro med mottagande läkare på AKM när föräldrarna inte hör.
2. 25%
3. Jag försöker undvika att ha henne på rygg eftersom det är på baksidan hon är skadad. Om hon tillåter försöker jag få henne att ligga på sidan fastspänd på båren för att få en så säker transport som möjligt. I annat fall på mammans bröstkorg på båren. Helst skulle jag vilja att hon avtransporteras i helikopter då det inte är lätt att transportera henne både säkert och bekvämt i bil.

12.Vilken utrustning vill du ha på plats under ett pågende förlossning? Motivera ditt svar.

Hur fördelar du arbetet mellan dig och din kollega? Beskriv utifrån de första 15 minuterna

Förlossningsväska - där jag har mössa till bebis och filt och handduk för att hålla barnet varmt och torrt. Peanger till navelsträng och påse till moderkaka om den kommer.

Barnväska - där jag har övervakningsutrustning till barn, som saturationsmätare m.m. Rubenblåsa till barn om jag behöver stödventilera bebisen. Sug. Defibrillator - om den kommer behöva användas till mamman eller bebisen. Kontrollerar att det finns en barnnyckel till deffen.

Läkemedelsväska - Om mamman behöver läkemedel efter förlossningen. Vid ev blödning. Där har jag även PVK som jag sätter på mamman innan förlossningen. Extra filtar för att motverka nedkylning av bebis även mamman.

Vi förbereder oss genom att ringa förlossningen. Vi går igenom vem som skall göra vad så vi vet det och kan vara lugna och inge trygghet när vi kommer till patienten. Vid repeterar barn-HLR och HLR för vuxna. Vi går igenom vem som ska ta med sig vad från bilen så att vi får mer oss allt vi behöver.

13.1.Nämn minst fem symtom som ett barn med diabetes ketoacidos kan ha.

2.Beskriv och förklara patofysiologisk orsak till två av dina nämnda symtom.

1. Medvetslöshet, acetondoft, kraftig törst, kussmaulandning, hög urinproduktion
2. När kroppens celler inte får tillgång till glukos som energi pga insulinbrist bryter den istället ned fettsyror till energi. Vid denna process bildar ketoner som leder till att patiten får ketoacidos. Patientens andedräkt får då en speciell doft som påminner om aceton.

Vid ketoacidos uppstår kussmaulandning som är en djup hyperventilation som är en respiratorisk kompensation för den metabola ketoacidosen.

14.Vad är viktigt att tänka på i samband med positioneringen på båren vid omhändertagande av gravid kvinna i slutet av den tredje trimestern av slutet av en graviditet?

Beskriv och förklara varför det är viktigt med positioneringen och vilka konsekvenser kan den få om du inte tänker på detta.

Hon skall placeras i vänster sidoläge på båren, ej på ryggen. Detta för att motverka vena-cava syndrom som innebär att vena-cava pressas i hop av livmodern vilket då stryper det venösa återflödet och får då ett blodtrycksfall i liggande läge. Om hon ligger på vänster sida säkerställer man återflödet och god cirkulation.

15.Beskriv och förklara bedömningstriangeln (PAT)

Reflektera över hur PATen kan hjälpa dig vid din bedömning av ett barn (Fördelar, nackdelar osv.)

PAT - Pedriatric Assessment Triangle, är en distansbedömning som gör direkt när jag ser barnet. Den tar ca 10 sekunder och hjälper mig att göra en snabb uppfattning över hur sjukt barnet är.

Jag bedömer Andningen: AF, vilken position vill barnet ha? Andningspåverkad - vill sitta rakt upp. Hörs biljud? Finns det indragningar? Ångest/oro?

Cirkulation till hud: Hudfärg? Cyanos? Marmorering? Blek? Svettig?

Uppträdande: Pratar barnet? Gråter? Tittar upp? Tittar efter mig? Rör på sig? Tonus?

Använder mig av minnesregeln TICLS: Tone, Irritability, consolability, look, speach.

Vid påverkan av 1 av dessa är barnet påverkad. Påverkan i 2-3 är det ett kritiskt barn.

16.Författa ett patientfall som kan föranleda misstanken om eklampsi (akut situation).

Avsluta patientfallet med en patofysiologisk förklaring till de symtom/anamnes som patienten uppvisar/berättar.

Kvinna gravid i vecka 39+2. Normal graviditet. Mannen har en hög smäll från köket och hittar sin fru medvetslös på golvet. Skakar i kroppen. Tidigare under dagen har kvinnan inte mått bra. Kalgar på huvudvärk och ökad svullnad om ben.

Vaken vid ankomst av ambulans. Fortfarande huvudvärk. Ej slagit sig. Varit hos barnmorskan två dagar tidigare som noterat en viss blodtryckshöjning. Patienten uppger att hon samlat på sig mycket vätska de senaste dagarna. Vid kontroll har hon ett högt blodtryck. Eklampsi är kramper som kvinnan får vid havandeskapsförgiftning.

Kvinnan får äggvita och ett förhöjt blodtryck. Ökade ödem pga nedsatt funktion i njurarna. Och därefter minskad urinproduktion.

Prio 1 till sjukhus.

17.Vilka frågor ställer du till en gravid kvinna vid nära förestående/pågående förlossning? Motivera även anledning till dina frågor.

Vilken vecka är du i? Jag vill veta om det är ett fullgånget barn eller inte för att förbereda mig inför omhändertagandet.

Är det första barnet? Förloppet brukar gå fortare för omföderskor.

Är hon tidigare frisk? Allergier? Jag vill veta om mamman har någon sjukdom som jag ska ha med i beräkningen när jag gör min bedömning.

Har graviditeten varit normal?

Har hon känt sparkar under dagen?

Hur täta är värkarna? Hjälper mig att bedöma hur nära hon är en förlossning, ca 2-3 minuter mellan värkarna betyder att det är nära.

Känns det som att hon vill krysta (bajsa)? Då är det också nära.

Har vattnet gått och har vattnet varit klart? Missfärgat fostervatten tyder på att bebisen är stressad som då kan vara påverkat och kanske inte orkar hela förlossningen.

Är någon fosterdel synlig? Jag inspekterar. Om ja är förlossningen igång.

Blöder hon? Hur mycket? Detta vill jag veta för att det kan röra sig om ablation placenta som är ett urakut tillstånd.

18.Beskriv och förklara typiska tecken/symtom på andningsbesvär hos barn jämfört med vuxna. Beskriv tecken på andningsbesvär utifrån olika åldrar 0-6 månader, 1 år osv. Beskriv och förklara minst 3 tecken/symtom och använd dig av ett patofysiologiskt resonemang.

Vid andningsbesvär och nedsatt syresättning kan inte barn öka tidalvolymen som vuxna gör utan de kompenserar genom att öka andningsfrekvensen istället. Barn har en högre syreomsättning än vuxna och små reserver därför blir de snabbt påverkade och använder sig av hjälpmuskler för att kunna få luft. Accessoriska bröstmuskler i diafragman används vilket ses som indragningar mellan revbenen, nyckelbenen och i halsgropen. Detta är tecken på kritisk påverkan och att barnet kämpar med att få luft.

0-6 månader kan barnet lägga huvudet bakåt för att lättare få i sig luft. Barnets hud kan bli blek eller blåfärgad om barnet inte får i sig tillräckligt mycket syre när hen andas. Ofta syns det blåa eller bleka tydligast under naglarna och på läpparna. Barnet kan bli svag i kroppen, bli mycket trött och svår att få kontakt med.

Det kan höras på andetagen när barn har svårt att andas. Det kan till exempel låta pipigt, tungt eller väsande. Ibland hörs ljuden enbart när barnet andas ut och ibland enbart när barnet andas in.

19.Du jobbar på ambulansen och får ett prio 1 uppdrag. Det är en personbil som har kört av vägen och ligger i diket. Du ser en uppenbart gravid kvinna som står utanför bilen, verkar oskadd, men gråter hejdlöst och byxorna är blöta. Du hjälper Lisa som är gravid i vecka 38 till ambulansen där ni börjar undersöka henne.

Vid bedömning av en gravid kvinna som utsatts för trauma behöver du ta hänsyn till fysiologiska förändringar.

Nämn en fysiologisk förändring per organ/system och motivera varför du behöver ta hänsyn till den fysiologiska förändringen i samband med trauma.
1-Hjärtat, 2-Cirkulation, 3-Blodet, 4-Respiration

1. Vid graviditet ökar kvinnans blodvolym med 40-50%. För att hjärtat ska kunna pumpa runt den ökade blodvolymen har den gravida kvinnan normalt en högre hjärtfrekvens med ca 15-20 slag/min. Detta har jag åtanke när jag bedömer puls. Då en "normal" puls är för låg vid tillfället.
2. Blodtrycket hos den gravida kvinnan håller sig inom normalgränserna trots ökad blodvolym pga vasodilation. Så ett avvikande blodtryck är ett tecken på en påverkad patient.
3. Kvinnan har en ökad blodvolym för att kunna förse både sig själv och fostret med syre/näring och för att klara av en viss blodförlust i samband med förlossning. Detta gör att hon vid ett trauma kan kompensera och maskera blodförlust någon längre icke gravida. Men sen kan tillståndet snabbt förvärrar och bli kritiskt.
4. Gravida kvinnor har en ökad andningsfrekvens. Barnet är känsligt för hypoxi och AF ökad med ca 10 andetag/min. Det gör det svårare att bedöma, kan stå för tecken på skada.

Ovanstående förändringar påverkar också vitalparametrarna

20.Författa ett patientfall som kan föranleda misstanken om en extrauterin graviditet (akut situation)

Beskriv patientfallet med patofysiologisk förklaring till de symtom/anamnes som patienten uppvisar/berättar.

19-åring kvinna, akut lågt sittande buksmärta till höger. Utebliven mens sedan tre veckor. Positivt grav-test. Ingen vaginalblödning. Ambulans larmas pojkvän.

Den akuta smärtan uppkommer då kvinnan är gravid men det befruktande ägget har fäst någonstans utanför livmodern. Troligtsvis i äggledare och i sällsynta fall direkt i bukhåla. Vanligtvis händer detta i 1-2 månaden, ganska snart efter att kvinnan upptäckt graviditeten. Detta kan bli ett livshotande tillstånd då äggledaren kan brista och en kraftig inre blödning kan uppstå som leder till hypovolemisk chock. Barnet går inte att rädda. Fokus ligger på kvinnan som körs till gynakuten. Prio 1, larm in.

21.Författa ett patientfall som kan föranleda misstanken om en ablatio placentae (akut situation)

Avsluta patientfallet med patofysiologisk förklaring till de symtom/anamnes som patienten uppvisar/berättar.

Kvinna gravid i vecka 35+4. Är på jobbet och får plötsligt en vaginal blödning och ihållande smärta i buken. Känner sig lite yr. Kollegor larmar ambulans.

Ablation placenta innebär att moderkakan helt eller delvis lossnar för tidigt. Detta är ett urakut tillstånd och kvinnan måste direkt till förlossningen och ev göra kejsarsnitt. Kvinnan kan förlora mycket blod och får chocktillstånd.

22.Diskutera specialistsjuksköterskans roll och ansvar för patientsäkerhetsarbetet inom ambulanssjukvården.

Det är mitt ansvar att jag arbetar på ett patientsäkert sätt. Vid upptäckt av brister måste jag rapportera högre upp. För att arbeta patientsäkert har jag behandlingsriktlinjer att förhålla mig till vid mina bedömningar och behandlingar. Men dessa får inte vara styrande så jag missar viktig del och information som patienten kan ge mig. Jag måste engagera mig i varje patient för att möjliggöra säker vård och ta hjälp av kollegor. Våga fråga om hjälp.

23.Beskriv och förklara de viktigaste skillnaderna i flödesschemat mellan vuxen och barn A-HLR. Redogör även för varför det skiljer sig åt.

Beskriv och förklara minst 4 stycken skillnader

Barn-HLR utför med 15:2 för att det är vanligtvis är en bakomliggande hypoxi vid hjärtstopp på barn. Vuxna utförs med 30:2. Neo-HLR utförs med 3:1

Barn-HR skall alltid påbörjas med 5 inblåsningar. Kompressionsdjupet skiljer sig också åt. Även handlager vid kompression. Eftersom ett barns fysiologi , muskulatur, bentäthet och styrka skiljer sig från en vuxns, HLR utförs annorlunda. Faktum är att om HLR hos vuxna utförs på ett barn kan det göra mer skada än nytta.

Man bör vara försiktig med barnets huvud så det inte lutar för mycket bakom. Det kan vara bra att använda en liten kudde eller filt under barnets skulderblad/axlar.

24.Du har nyligen förlöst en kvinna i en lägenhet och efter drygt en kvart är ni redo att börja bege er mot ambulansen, men då säger kvinnan att hon har nya sammandragningar.

Du misstänker att moderkakan är på väg ut, vilket mycket riktigt sker. I samband med att moderkan kommer så rinner det ut en större mängd blod och koagel. Vad gör du nu? Om dina första åtgärder inte lyckas vad blir dina nästa steg. Beskriv och förklara.

Masserar livmodern. En hård runt klump som skall masseras tills den känns mjuk. Fungerar inte detta så kommer jag hålla ett hårt tryck till vänster om naveln för att utföra aorta kompression. Detta gör ont men jag informerar lugnt och tryggt kvinnan om varför jag måste göra detta. Kan även be kollegan att dra upp tranexamsyra för att hämna blodet något.